Livet just nu ar...fantastiskt. Jag kan inte saga det nog manga ganger. Fantastiskt, fantastiskt, fantastiskt.

I gar tog Jay och Rich med mig pa Thanksgiving firande. Det var ett par (varav en ar amerikan) som anordnade ett litet Thankgiving firande hemma hos dem i Claremont, vilket inneholl amerikansk football pa TV, en enorm buffet (som man at av tills man inte kunde rora sig, det hor till) och hade det riktigt trevligt.

Innan vi borjade ata fick var och en saga vad man var tacksam over har i livet. Mitt forsta thanksgiving firande, det var riktigt mysigt. Alskar bara sjalva grejen att traffas en grupp med manniskor som aldrig traffats tidigare for att ha en familjar middag tillsammans och det bara kanns helt naturligt. Luv it.

Jobbet rullar pa. Jag trivs sa himla bra pa restaurangen, sa underbara manniskor. Det basta ar alltid slutet av skiftet da alla satter sig ner, dricker ol och chillar. I dag hade vi hogsta volym med karleks sanger fran 60-talet. Jag och Quentin dansade loss i restaurangen.

Min chef bjod pa shots mitt under shiftet. Jag skulle visa tre personer in i restaurangen och satta dem vid ett bord, nar de avbrot mig i det hela for att skala. Alla bara skrattade. Det ar absurt, men sa roligt.

Kommer hem efter en glad cykeltur hem och ser att min fina roomie, Lena, har tagit hem enorma muffins fran jobbet och satt dem pa koksbordet med en liten lapp "to my sweethearts Nicole and Jay". Jag upptackte senare att det  var vitchoklad i dem. Vilken lycka. Satt ute i var lilla tradgard, lyssnade pa min filmmusik, at muffins, drack chaite och tittade pa stjarnorna. Sa manga fina manniskor det finns.

Jag ar tacksam over att jag hade mod nog att valja att resa till Australien ensam vilket bidrog till

att jag fatt chansen att uppleva allt detta. Upp och nedgangar spelar ingen roll, det ar en fantastiskt upplevelse.

Tack for alla underbara manniskor som finns i mitt liv, alla dar hemma samt alla jag fatt traffa har.

Ni ar underbara! Kan inte tacka er nog for att ni finns!

<3