Det så kallade Working Holiday Visat kan man ju få för Australien, Nya Zeeland och även Kanada. Med detta visa får alla under 30 år under en 12 månaders period tillåtelse att jobba i landet i kombination med att resa. Perfekt för den som vill fylla på sin reskassa under tiden de reser! Det finns dock vissa men för att få detta visum.

FÖR AUSTRALIEN

- Du måste vara mellan 18 - 30år (du får inte ha fyllt 31) för att få ansöka för ett working holiday visa.
- Du måste ha minst 25 000kr när du åker in i landet.
- Det är enbart tillåtet att arbeta hos en och samma arbetsgivare i 6 månader på detta visum. Ansöker du dock om ett andra års visa har du tillåtelse att jobba ytterligare 6 månader för samma arbetsgivare, om du får det. (se mer om andra års visum nedan)
- Du har tillåtelse att studera 4 månader i landet, men vill du plugga en längre period finns det även speciella studentvisum som kanske lämpar sig bättre för dig som funderar på att göra detta.
- Du kan bara få detta visum en gång i livet.

Med detta visa har du tillåtelse att åka ut och in ur landet hur mycket du vill under 12 månaders perioden. Det går inte att "spara" månader på detta visa ifall du lämnar landet. Får du det ex. i början av januari år 2012 så kommer det att gå ut samma månad 2013, oavsett om du är i landet eller inte.
Visat "aktiveras" samma datum du anländer.

Det är en rekommendation att du ansöker om visat ungefär 3 månader innan planerat avresedatum. Då behöver du dock inte ännu ha 25000kr på kontot. (Jag är osäker på hur vida de kontrollerar hur mycket pengar du har på ditt konto dock, någon som kan fylla i med denna information?) Varken jag eller Maja hade 25000 kr på vårt konto när vi ansökte i alla fall och vi fick visumet ändå. Dock tar det inte så långt som tre månaders tid att få visumet. Vi fick det bara några timmar efter att vi ansökte, lätt som en plätt.

Vi betalade runt 250 AUD (dvs runt 1600-1800kr) för vårt visum och gjorde det via denna hemsida (http://www.immi.gov.au/visitors/working-holiday/417/) Här kan du även läsa mer detaljerat om visat!

Visumet är elektroniskt och behöver inte skrivas ut när du reser iväg.

Sugen på att stanna längre?
Det finns andra års visum också, men för att få det krävs det lite mer av dig. För att förtjäna sitt andra års visa måste man jobba på en farm i 3 månader. Du kan exempelvis arbeta med djur eller med att plocka frukt. Det går även att jobba i gruvor eller vissa typer av konstruktionsjobb( detta kan du läsa mer om på ovanstående hemsida.) Det måste finnas papper och de är ofta hårda på att kontrollera att dessa uppgifter stämmer då det är många som försöker fuska med detta. (det finns sätt!) De sägs dock att runt var tredje eller var femte åker dit av dem som försöker fuska sig till det, men vet några som har klarat sig!

Fundera på...
Om du vill åka till Austrailen och funderar på att ansöka om ett working holiday visa, fundera då också på om du verkligen behöver det. Hur länge planerar du till exempel att stanna? Vill du jobba i landet for sure? Om du åker dit utan visum åker du in i landet på turistvisum som gäller i 3 månader. Med detta visum har du dock inte tillåtelse att jobba, men sedan finns det en enorm mängd cash-in-hand jobb i Australien. Eftersom du bara kan få detta visa en gång i livet kanske det kan vara smart att spara på det ifall du har planer på att åka tillbaka en dag för att jobba under en längre period eller liknande. Det finns många som ansöker om detta visum för att de tror de måste, men så är det ju förstås inte. Tänk på saken! :)




Livets sötaste Maja och Anton på en fruktfarm i Bowen (östkusten, oz) Jag önskar jag var lika cool som dem som orkade och stod ut en hel månad med detta hårda arbete!!

Enligt blogg.se startsida kommer Kilroy travel ha en inspirationsdag i Stockholm den 8 september!
Fasen, det vore kanske något att gå på! Inspireras av andra som gjort saker utomlands som att resa, jobba eller praktisera. Dessutom möjlighet att få träffa deras samarbetspartners från jordens alla hörn. Det är alltid spännande att se vilka fler möjligheter det finns där ute. Även om man har en sak i huvudet man tänkt att det här vill jag göra, så kanske man blir inspirerad till något helt annat.

Anledningen till att jag & Maja hamna i Australien från början var ju att hon varit på work & travels informationsmöte en gång under gymnasietiden. Jag hade ingen aning om något om Australien innan dess, för 2 år sedan. Se vad ett inspirationsmöte kan leda till!

I eftermiddag tar jag tåget ner till Gamleby där Maja numera bor & pluggar! Textil håller flickan på med nu för tiden. Så himla kul! Det är ett internat, så ska bli spännande att se hur det ser ut där nere. Gamleby ska tydligen vara jättemysigt också! Älskar att åka tåg genom svensk landsbygd dessutom, det är något speciellt med det bara.

Sitter och googlar på west coast i Australien. Så himla vackert det är där! Snacka om att det här landet har mycket att ge.

YEEH, sitter & pratar med Vera om Australien och längtar tillbaka en massa. Maja & jag träffade ju henne i Airlie beach på östkusten & hade skitkul ihop. Vera åker också tillbaka, liksom jag, någon gång i höst, så ska bli stört roligt att träffas där nere igen. Ser fram emot att åka nu! Men först några saker att ta tag i, som körkortet (som jag ännu inte fixat). Veckan kommer att bestå av att kötta hela teoriboken!

Hade glömt att Ågatan i Linköping kunde bli stört packat på helger! Chillade & drack drinkar och öl med Kajsa hela kvällen lång, träffade många härliga & saknade människor dessutom. Tänkte gå och klubba på Platå därefter! Går in och inser att de inte tar kort i dörren, så vi tröttnade och struntade i det hela i stället. När man stod där kändes det bara inte rätt att klubba där, de bara skrek nääääääää inom mig! Då saknade jag Melbournes nattliv något brutalt. Och Sonja. Och Amanda. Och Maria. Och Johanna. Aaghwhejkansdasd. Revolver liksom. Dit vi alltid gick. Och så lite Skrillex på det. De förstår i alla fall det braiga i dubstep. Men charmen med Linköping kan vell vara att man träffat så himla många man känner vilket är väldigt trevligt, men ae, jag vet inte de tär vell den här vemodiga känslan som kom tillbaka igen.

Lite pics från gårdagskvällen!
Jag & Lisa träffade på Ardalan ute på stan och bestämde oss för att åka med honom till Lambohov för att kolla
på en spelning! Så visade det sig ju att det var Elias, Oscar m.fl som spelade OCH att de var ett Foo Fighters coverband! Så JÄKLA underbart! Sjukt bra var dem också, blev verkligen skitglad! Taggad på att spela musik nu också!

Mest av allt just nu vill jag bara ha ett musikprogram & producera lite egna remixer, haha, helt inne på remixer & allt vad det heter just nu. Måste bara hitta ett musikprogram. Jag har ett kreativt flow på gång just nu, vill bara SKAPA något. Det är nog min hjärna som skriker att den vill ha stimulans, och jag ska ju inte plugga i höst heller.

Idag var tanken att jag skulle åka upp till Stockholm för att hälsa på Lovisa med Maja. Vaknar upp sent på lördag och inser att jag missat tåget. Funderar på om det är värt att åka upp för att  så fall anlända till Sthlm C efter fem på eftermiddagen, det blev ett nej. Sitter kl.15.15 i köket och inser att jag har tråkigt och tänker, jag struntar i om jag kommer sent!! Nästa tåg går 45 min senare, kl 16. JAG HINNER!!

Jag slänger i random saker i en väska, klär på mig och ska köpa en SJ biljett på hemsidan. Hemsidan bestämmer sig för att fucka upp sig när jag ska köpa biljett så det gick inte. Äh, köper på rese tänker jag. Rusar ut och ska ta cykeln mot rese. 15 min på mig. PUNKTERING! AAAAAAAAH..

Jaa, ta PAPPAS cykel!! Måste låsa upp lägenheten igen (nycklarna på botten av min överfyllda väska). Hittar till slut cykelnyckleln och inser att pappas cykel står i garaget. Var är koden till garaget?! AAH... Letar överallt, hittar den inte.

10 min kvar. Tiden har besegrat mig, jag ger upp!

Vänta? Än finns det hopp, när går NÄSTA tåg?

Kollar. Inser att tåget jag tänkte ta kl 16 var slutsålt.

Slutsats: Hade jag hunnit, efter allt slit, så hade jag ändå inte fått plats.........

YEAH!

Usch, frågor & svar spalten fortsatte i natt & jag har inte sovit en blund! Det spelar ingen roll hur mycket man slappnar av, hur tyst eller mörkt det är i rummet, det ger ju nästan mer PLATS för tankarna i huvudet! Vilken frustration! Det är rena rama stream of consciousness på gång i mitt huvud alltså!


Jag önskar att jag kunde dricka kaffe, men jag får ångest av kaffe.

Jag längtar till lunch, då får jag äta thai maten från Thai Coconut jag beställde hem igår.

Undrar när jag ska orka att öppna körkortsboken.

Fan vad east FM spelar dålig musik, men tystanden blir olidlig utan högtalare i huset & då får man lyssna på east FM istället. (hellre det än tinnitus låtar som spelar i mina öron)

Maja smsa förut & sa hon måste berätta något kul, undrar vad det kan vara.

Jag undrar fortfarande när de ska sluta borra nere på f.d tinnerbäcksparkeringen.

Vad vill mitt liv mig just nu?

Jag är i en twilight zon.

Men jag tycker ju om att vara här!

Jag saknar Sonja. Tycker hon ska skita i Melbourne och komma hit istället så vi kan ha vårskrik i skogen & dricka rödvin.

Tusan att bruden som bor på vinden tog vår tv box, vill titta på TV.

Storslaget år, vad ska jag göra härnäst?

Jag vill skapa något. Vara kreativ. Borde plinka på pianot ett tag.

Jag borde lära mig pappas systemkamera, som är mer komplicerad än min.

Ah, alla studenter eller människor som flyttar i väg nu gör mig så sugen på att skaffa en lägenhet i stad & bara BO där. Veta att jag har ett eget hem där jag vet att jag ska stanna ett bra tag.


Sluta tänk dumhuvve.


trött

Jag är så fruktansvärt trött. Jag har för vana att somna runt tolv men alltid vakna upp kl 5 för att sedan omöjligt kunna somna om. För att finna ett sätt att förstå varför försöker jag hålla konversationer i mitt huvud, det är som en frågor & svar spalt i en tidning.

Varför kan jag inte sova?
Därför att jag typ tänker för mycket på saker & ting.

Saker & ting?
Hmm.. undrar vad det uttrycket betyder egentligen. Saker & ting liksom, är inte det samma sak? Varför säger man så egentligen, eller betyder det typ... en specifik sak eller är det bara random saker?

Men vad fasen, varför tänker du på ordet, det var inte det som var grejjen här, frågan var varför jag inte kan sova.
Ah jo just det, skärp dig & sluta tänk så mycket. Ok, men det går bara inte sova just nu. Jag vrider och vänder på mig och fokuserar på klockan, och nu är klockan sju.. fan, borde göra något med den här dagen. Hm, när jag går upp sen kanske jag borde göra det här och det här...

Men sluta fokusera på vad du ska göra sen! Sov istället. Ok, prova fokusera på andingen då, det kanske hjälper.

Andas tungt.
Betyder det att jag håller på att somna? (några andetag senare) alltså nej, jag kan inte foksuera på andningen heller, det känns som jag ska kvävas. Fan, jag är så trött. Varför har jag hjärtklappning nu då? Fan jag måste somna. Sov. Sov. Du behöver sova! FAN NICOLE DU BÖRJAR JU BLI KNÄPP JU! SOV FÖR FAN!

Men allt är ju lugnt, varför skulle du inte kunna sova? Du är ju hur trygg som helst & behöver inte tänka på alla random grejjer!
Därför att de på f.d tinnerbäcksparkeringen 2 min bort bestämde sig för att det var en jävligt bra ide att börja borra i marken kl sju på morgonen, aaaaaaaah!

Jag borde bara försöka sova igen, eller hur?
Ja. Och du? Sluta analysera vart enda jäkla grej som poppar upp i ditt huvud.

Jag ska försöka.

God natt.

I samma stund flyget dunsade ner i marken utanför terminal 5 på Arlanda i Stockholm så visste jag att this is it, jag är hemma. I samma stund insåg jag även att nu har jag gjort det jag alltid velat göra, jag har rest jorden runt.

Jag har knappt hunnit berätta för folk att jag är här igen, men det kom nog lika plötsligt för mig! Jag har alltid varit fullt inställd på att nej, jag ska inte hem. För en vecka sedan lät det annorlunda i mitt huvud, och nu som sagt, är jag ju här! Det finns anledningar dock, det är några saker jag vill ta tag i här hemma!

Jag kommer inte att stanna här nu, antagligen. Jag planerar att åka iväg igen inom en snar framtid, kanske handlar det bara om några veckor.

För bara en vecka sen så trodde jag att jag skulle tillbaka till Melbourne. Min biljett var redan bokad.
Jag vet inte hur jag ska beskriva hur jag kom på att jag skulle komma hit en sväng i stället, men så blev det i alla fall och nu är jag här, i alla fall ett tag.

Maja kom till Linköping och fick det hela att kännas ännu bättre. Senast jag såg henne var i Melbourne utanför vårt hus, när hon och Anton åkte iväg i sin campervan mot Sydney. Det var i slutet av april! Så. Himla. Efterlängtad! Vi tog en promenad, åt svensk pizza (som fortfarande är den bästa pizzan i världen) och sedan tog vi ett par glas vin & hade hur trevligt som helst på 55:a på lilla Ågatan. Det kändes sjukt att vara tillbaka, helt sjukt, det går inte att beskriva den känslan. Vi träffade Andreas & Jocke som anslöt sig i ett par timmar och sedan även Adam. Så extremt kul att träffa vänner man inte sett på evigheter!

Detta är vad alla kallar för "tillbaka till verkligheten" men för mig känns detta långt ifrån verkligt. Men att resa, var det verkligt? Eller var det hela bara en dröm? Jag blir förvirrad, vad är min verklighet egentligen? Vad betyder det egentligen- verklighet? Inget var en dröm, inget var heller overkligt. Nuet, är svaret, nuet är verkligheten. Det som var det är nu minnen, och det som är imorgon, det är framtiden. Det som händer nu är det som är verklighet, var man än befinner sig.

Man har en inställning till vad verklighet betyder. Verklighet är, på grund av vad samhällets normer har format begreppet till, när man är på en plats som man kallar hem, en plats där man slår sig ned & gör saker man förväntas göra. Studera, jobba, vara. Men det är vell det alla menar med tillbaka till verkligheten, ett liv med de vanliga rutinerna. "Tillbaka till verkligheten" är de ord som många på resan sagt då de ska åka tillbaka till sina hemländer. Det innebar att åka tillbaka till familjen, till jobbet, till skolan.

Konstatering: Det jag gör nu är fullt verkligt! Att jag nu är här är på riktigt!
Och det viktigaste: Det känns fasen riktigt bra!

Efter en period av mycket resande bestämde jag mig efter min tolfte flygtur inom 5 veckor för att gå i ide.
Jag vaknade upp klockan sex, endast sex timmar senare, går upp och ser mamma stå i hallen fullt påklädd. Jag var tvungen att fråga om det var morgon eller kväll, men sedan forstod jag att hon hade samma problem. Går. Inte. Sova.

I stället låg jag i sängen och funderade länge (hur känns det här egentligen?) och lyssnade till alla ljud. Eller, vilka ljud? Här är det knäpptyst. I stället, genom det öppna fönstret känner jag en kall morgonbris sippra in och det luktar grönska. Jag bestämmer mig för att gå ut på balkongen. Äppleträd, den stora eken, lukten av fuktigt gräs, svenska flaggan på den gamla lekstugan -  det är vad jag möts av. Jag går ut barfota på gräsmattan och iklädd morgonrock for att andas in flera nypor frisk luft och för att känna på det fuktiga gräset som om jag hade befunnit mig i en öken konstant i månader - uppskattar vartenda del av det!

Hittar både filmjölk och grovt bröd med svenska ostar (och den efterlängtade räkosten också) i köket. Kunde inte bestämma mig för vad jag skulle ha till frukost, så jag tog båda. Till det: ett glas röd, svensk mjölk. Tittade ut på grannens äppleträd, åt frukost som jag längtat efter i evigheter, den som jag alltid förknippat med Sverige, och on top of that läser jag Corren (Linköpings lokaltidning).

Jag läser om lilla Ida som klappat en igelkott (nejvars, det stod inte i detta nummer men vi brukar skämta om alla söta saker Corren kan skriva om ibland). Men: Jag läser om vemodet som många svenskar känner efter vår korta sommar och hur vi förändrar våra sinnesstämningar efter årstider. Jag funderade på ordet vemod, är det vad jag känner fast på mitt sätt? 7,5 månad borta från Europa kanske inte verkar mycket, men för mig känns det som en hel livstid. Och att sedan, helt oplanerat, komma tillbaka, sitta på tåget mot Linköping och jag passerar röda stugor, svenska förorter, Stockholm, sjöar med rodbåtar på, kossor som betar i hagen, Norrköping (det närmar sig) och sedan rullar in i Linköping. Tar mitt pick och pack och rullar ut mina hundra väskor på plattformen och tittar mig omkring i total förvirrelse. Är jag verkligen här? Men det blir en kulturchock större än jag trodde det skulle bli, fast detta ju är mitt hemland & Linköping min hemstad.

Så för er som inte kände till detta (det är en hel massa, inklusive min pappa som fick "chocken" i trapphuset igår vid hemkomsten): I'm home!

Nu ska jag vänja mig vid att använda å, ä och ö på tangentbordet.

We went to Old Sacramento the other day, I wanted to come back since we used to go here when I was a kid.
It's such a nice place actually, they really managed to get the wild wild west feel to it!
















Here is where Arnold Schwartenegger used to sit when he was a governour for California!
But he isn't anymore, so we didn't bother to go inside (i've been there before anyway)

on my way from L.A to Sacramento..this is L.A from above! all the beaches, ah, looks so good.


best cake in the world, or something. tarocake!


everything here is so freaking huge... check this out as an example!!
went to see the last Harry Potter movie.. after 10 years.. I was up in the sky!


Went to this place called Texas roadhouse, tyyyypical american steakplace! And the steak was so. good.




The greatest roadkill. Covered in cheese...


You get peanuts as an appertizer, and you're supposed to through everything on the floor...like this..it was weird.

Har blivit tillfragad av manga om hur man tar sig till for att aka till Norge & skaffa sig ett jobb! Jag skrev et inlagg for ett ar sedan som jag battrat pa och klistrat in har igen for er som vill veta mer! (allt ar utifran egna erfarenheter & vad jag fatt hora av andra).

JOBBA & BO I NORGE

Många planerar ju att komma till Norge i början av september, så tänkte sammanfatta lite enkla grejer jag tror kan vara bra att tänka på för alla dem! Allt är dock utifrån egna erfarenheter så det finns ju massa olika sätt att göra när man kommer till Norge, såklart.

Kan vara krångligt när man är i Sverige och ska planera livet i Norge. Det är mycket att hålla reda på och kanske känns det som man inte har kontroll över läget just för att man inte är på plats och för att allting är så nytt. Flytta utomlands, fixa jobb, boende, skatter/d-nummer och allt vad det heter. Men, kan trösta alla med att det inte är så farligt som det låter. Gör en punktlista som jag tycker är viktig. Detta är vad ni behöver hålla reda på!

Boende och jobb.
En svår balansgång. En del jobb kräver att man har ett boende, eller åtminstone är på plats för eventuella intervjuer. En del boenden kräver att man har ett jobb, eller även där att man är på plats för eventuella visningar. Det kan vara svårt att få jobb/bostad om man inte är på plats egentligen tror jag. De som hyr ut lägenheter vill gärna träffa folk innan de hyr ut och de som anställer vill gärna träffa dem de ska komma att anställa. Det är svårt! Men. Endel väljer att göra antingen det ena eller det andra, fixa bostad först och sedan söka jobb. Det är en chansning men som verkar funka väldigt bra för många! Får man jobbet före bostaden så kan en del arbetsgivare hjälpa till med bostad. Som jag exempelvis som får hyra ett rum på Vertshuset för en billig peng!

Man kan ju alltid skriva en vans adress ocksa.  Endel arbetsgivare bryr sig inte sa mycket om bostad, men det kan kannas tryggt som arbetsgivare ocksa om de anstallda faktiskt bor i staden sa de ar sakra pa att de inte bara sticker med kort varsel. Ofta kravs det deposition nar man ska hyra en lagenhet & da kan man inte bara aka hur som helst. Jag tror att manga arbetsgivare ar med om att folk aker ner till Norge ett gang och soker jobb over en helg, nagon far jobb med en gang medan de kan ta ett par dagar for en annan. De kanske far kalla fotter och bestammer sig for att aka hem igen & da kanske alla dras med tillbaka och arbetsgivaren far anstallda som slutar. (Sammanfattningsvis: arbetsgivare har ingen hang-up sa lange man inte skrivit under ett ordentligt kontrakt med uppsagningstid, men de kan bli traligt for en sjalv om man inte har nagonstans att bo med men ar tvungen till att jobba) Balansgang!


Var man söker jobb:

(via internet)
Jag har provat norska arbetsförmedlingens hemsida nav.no. Tänk på att de inte riktigt är som i Sverige där annonser för jobb kommer upp lååångt innan de planerar att anställa. I Norge verkar det vara kortvarsel som gäller, typ att man söker för en ställning som börjar redan nästa vecka. Sedan har jag provat spontanansökningar till olika hotell, restauranger osv. Jag har bara skickat ut mina ansökningar via mail. Jag säger bara massutskick. En bra grej tror jag kan vara att specificiera sina jobbansökningar, det ska inte se ut som en massansökan. Sälj dig själv i ansökningarna, framhäv alla erfarenheter du har stora som små! Skriv det som är relevant för just det jobbet och beskriv varför just du ska ha det. Kan vara ett plus att ha ett norskt mobil nummer pa & skriv din norska adress pa, annars tror de att du ar pa tillfalligt besok fran Sverige & da kanske de inte bryr sig om att ringa dig. Har aen hort att man borde skriva civilstatus pa, vet inte hur viktigt det ar egentligen.

Glömde säga det att det ju finns bemanningsföretag också som Manpower och Adecco som kan hjälpa än att skaffa jobb! Dock markte vi i Norge att en del bemanningsforetag betalar ut mindre i lon an vad arbetsgivaren i fraga skulle ha gjort om man sokte direkt till dem. Dessutom sa hander det att man inte far tillagg heller, utover sina timmar, sa se upp!

(personligen)
Ga runt till stallen ex butiker, restauranger osv. Be om att fa tala med chefen (ni vet, risken finns ju att de sager att de ska ge de till chefen & bara lagger det i en hog). Om de inte gar, ring upp ett par dagar senare, presentera dig & fraga ifall de kollat pa ditt CV och beratta lite om dig sjalv.
Om du far chans att snacka med chefen, presentera dig, var utat och intresserad, sag att du soker jobb osv.osv.


Var man hittar bostad:
Finn.no, Zett.no, Hybel.no
Även här ofta att de vill man ska hyra med kort varsel. Skicka mail eller ännu bättre kan vara att ringa (om det inte står man ska göra motsatsen i annonsen). Säg du är superintresserad,även om du kanske inte är det. Det ökar chanserna att få det tror jag, annars kommer de inte orka höra av sig. Antagligen är det över 10 andra som är intresserade och då måste du sticka ut om du ska ha en chans. Även ett plus att skriva man inte ska festa i lägenheten eller liknande, de uppskattas ofta inte saklart. Är ni många som söker en lägenhet så skriv att ni är typ.. ansvarsfulla och så vidare. Annars blir de rädda att man ska krascha lägenheten, antagligen. Många är kritiska till att man trycker ihop sig typ 5 pers i en 2:a fastän det är ganska vanligt. Annars kan man ju alltid skriva upp sig 1 eller 2 pa en lagenhet och sen bo dubbelt sa manga utan att de vet... (maanga som gor).

Skatter, D-nummer, Löner
Enligt SCB statistik är lönerna 44% högre i Norge än i Sverige. För mig är det typ 100% högre. I Sverige som 18årig servitris tjänar man vell i snitt 80kr/h. I Norge tjänar jag 175kr/h i grundlön och nästan 200kr/h med tillägg. Det är en jäkla skillnad!

D-nummer(norskt personnummer) fixar man på likningskontoret som ligger på det lokala skattekontoret. Jag gick ex. till Grong kommun för att fixa det. Detta gäller även skattekortet. Du kommer få fylla i lite papper. Ta med en adress som de kan skicka skattekortet/d-numret till också. Har du ingen adress ännu ta en kompis adress eller arbetsgivarens. Ta med följande: giltigt pass, svenskt personbevis, eventuellt arbetskontrakt.
(Svenskt personbevis kan man beställa hem från skatteverkets hemsida eller så går ni direkt till skatteverket och fixar det! det går snabbt.)

Där får man försöka räkna ut ungefär hur mkt man kommer att tjäna så att de vet hur mycket man ska betala i skatt. Hur mycket man ska betala finns de typ ingen som kan svara på, det är helt olika överallt så vad man betalar i skatt i Norge är jäkligt svårt att säga! Runt 20% kan man iaf räkna med tror jag, men som sagt det skiljer sig. Det kan ta APlångt tid innan man får sitt norska personnummer och skattekort så har du inte fått de inom ett par dagar, ring och tjata. Både skattekort och D-nummer är en förutsättning för att du ska kunna få din lön, så det är fan viktigt. Annnars kan man hamna i samma knipa som jag. Får jag inte mitt d-nummer och skattekort innan lönutbetalningen den 10 september kommer jag bara få halva min lön, resten senare. DET SUGER. Så tjata.

THAILAND, Jan 07 - 28
Bangkok, Hua Hin, Koh Samet, Koh Pangan, Phi Phi Islands, Railey beach, Krabi,
Ton Sai Beach

AUSTRALIA Jan 28 - July 11
Cairns, Cape Tribulation, Brisbane, Byron Bay, Coolangatta, Surfers Paradise, Noosa, Fraser Island,
Rainbow beach, Whitsunday Islands, Airlie beach, Town of 1770, Sydney, Blue Mountains, Melbourne, Great Ocean Road + Geelong,

MALAYSIA July 11 - July 13
Kuala Lumpur, Penang

INDONESIA July 13 - July 28 (Bali + Gili)
Kuta, Ubud, Lovina, Kintanami, Mt Batur, GitGit, Trabanan, Gili Trawangan, Gili Air etc.)

USA July 28 - today (California)
Sacramento

Heya!

I wanna upload pics from Bali SO BAD but I don't have any pictures, they are all in Melbourne atm!

I'm gonna book my flight back to Melbourne as soon as possible! Sonja and Amanda are allready there, they went there straight after Bali! They said a lot has changed since before Bali, and it has, it truly has! Sonja decided to go back to Sweden at the end of august and Amanda will leave as well in the middle of september. My two closest mates are leaving to do some other things in life, study for example. I decided to go back to Melbs anyway, Melbs is my base! I'll start off working there for a while to save up some and enjoy my time over there! People do new things for themselves and this is what I'll do for myself, to see how it's like to actually be by myself in a big city on the other side of the world with no one I allready know from back home. It's gonna be scary and exciting. I'm gonna see what I'm capable off and prove to myself that anything is possible if you are stubborn and really want something. So far I've managed to take myself around the world to different countries, because I'm stubborn. I decided long time ago this is what I want to do, and I've worked for it! Now i'm here, and I can do more. I wanna see more, do more and learn more things and I'm deffinetly not ready to leave this life anytime soon!!

Now I'm enjoying Cali! It's so relaxing here, like in rehab. I live in Sacramento at my aunties/titas house. Gonna stay for another 2 weeks. We're going to San Francisco this weekend and I'm also planing to go to Vegas before I leave, but it's pretty expensive! I really wanna go there though, and see Grand Canyon as well (has been my dream for ages, since I'm a freak when it comes to lookouts, views and stuff like that... like Blue Mountains outside Sydney or huge ricepaddies on Bali).

I realized one thing. Since I'm in California I'm also in the middle, between Australia and Sweden. Right now in the middle of deciding about my future as well. Which way am I going? Heading west, heading east? I don't feel ready to come home to Sweden, and that wasn't my plan in the beginning either. Go to California and then go back to Australia. That was my plan. But what happens when things start to look different back in Melbourne? People who you got to know, that may not be there anymore? The city you once loved, will it be different? Is it tempting to go back to Sweden because it in some way feels more confortable? I have a few things I would love to do back home right now, but is that reason enough to actually go?

But isn't travelling also about learning about not to choose the most confortable choises you have in life? To experience how to get around things that scare you. After all, if I go back to Melbourne and people I know might disappear I'm by myself for the first time since I started of travelling 7th of january this year. Scary but on the same time so exciting to see what i'm gonna do next. I'm always talking about randomness of life, and see what that thing called randomness did to me so far? Where will it take me next? I'm almost dieing to see. Right now I have no freaking idea where it will take me.

Time will tell.

I'm here!
It was a long way to come over here, as I expected. Me and Sonch went to Perth and slept at the airport (at a bench) like hobos before we had to split up and I went on a flight to Sydney. In Sydney they had a massive power breakdown with delayed flights as a result, such a caos at the airport. From Sydney to L.A it was a 14 hour flight. My god, I thought I was gonna die at first but as soon as I got seated I realized that man, I didn't even know how to NOT entertain myself during this time. Was so many things I wanted to do so I didn't even sleep more than 2 hours the whole flight. I had a touch screen infront of me with hundreds of movies, tv series and music so I could make my own playlists, the latest news, flight path, travel guides from Lonley planet and so on. They had also attached a video camera on the flights backwing so you could actually watch the flight from above while we were flying! technology now days..wow.

I missed my connecting flight in L.A to S.F and they also decided to notify all the passengers when we reached destination that all of our bags was left behind in Sydney. Good news! So going through customs, rebook tickets and so on took hoooours. So annoying after over 20 hours of travelling at that point. Anyway, Quantas handeled it pretty good, gave me food vouchers and a ticket all the way to Sacramento instead!

I'm so freaking happy to be here, it's so relaxing and I love to hang out with family. My mom and my two aunties are so funny together. For the first time in 1 year im actually taken care of as well, haha, I'm not used to not think about rent and what to buy at the grocerie store at all...