Efter en period av mycket resande bestämde jag mig efter min tolfte flygtur inom 5 veckor för att gå i ide.
Jag vaknade upp klockan sex, endast sex timmar senare, går upp och ser mamma stå i hallen fullt påklädd. Jag var tvungen att fråga om det var morgon eller kväll, men sedan forstod jag att hon hade samma problem. Går. Inte. Sova.

I stället låg jag i sängen och funderade länge (hur känns det här egentligen?) och lyssnade till alla ljud. Eller, vilka ljud? Här är det knäpptyst. I stället, genom det öppna fönstret känner jag en kall morgonbris sippra in och det luktar grönska. Jag bestämmer mig för att gå ut på balkongen. Äppleträd, den stora eken, lukten av fuktigt gräs, svenska flaggan på den gamla lekstugan -  det är vad jag möts av. Jag går ut barfota på gräsmattan och iklädd morgonrock for att andas in flera nypor frisk luft och för att känna på det fuktiga gräset som om jag hade befunnit mig i en öken konstant i månader - uppskattar vartenda del av det!

Hittar både filmjölk och grovt bröd med svenska ostar (och den efterlängtade räkosten också) i köket. Kunde inte bestämma mig för vad jag skulle ha till frukost, så jag tog båda. Till det: ett glas röd, svensk mjölk. Tittade ut på grannens äppleträd, åt frukost som jag längtat efter i evigheter, den som jag alltid förknippat med Sverige, och on top of that läser jag Corren (Linköpings lokaltidning).

Jag läser om lilla Ida som klappat en igelkott (nejvars, det stod inte i detta nummer men vi brukar skämta om alla söta saker Corren kan skriva om ibland). Men: Jag läser om vemodet som många svenskar känner efter vår korta sommar och hur vi förändrar våra sinnesstämningar efter årstider. Jag funderade på ordet vemod, är det vad jag känner fast på mitt sätt? 7,5 månad borta från Europa kanske inte verkar mycket, men för mig känns det som en hel livstid. Och att sedan, helt oplanerat, komma tillbaka, sitta på tåget mot Linköping och jag passerar röda stugor, svenska förorter, Stockholm, sjöar med rodbåtar på, kossor som betar i hagen, Norrköping (det närmar sig) och sedan rullar in i Linköping. Tar mitt pick och pack och rullar ut mina hundra väskor på plattformen och tittar mig omkring i total förvirrelse. Är jag verkligen här? Men det blir en kulturchock större än jag trodde det skulle bli, fast detta ju är mitt hemland & Linköping min hemstad.

Så för er som inte kände till detta (det är en hel massa, inklusive min pappa som fick "chocken" i trapphuset igår vid hemkomsten): I'm home!

Nu ska jag vänja mig vid att använda å, ä och ö på tangentbordet.

We went to Old Sacramento the other day, I wanted to come back since we used to go here when I was a kid.
It's such a nice place actually, they really managed to get the wild wild west feel to it!
















Here is where Arnold Schwartenegger used to sit when he was a governour for California!
But he isn't anymore, so we didn't bother to go inside (i've been there before anyway)

on my way from L.A to Sacramento..this is L.A from above! all the beaches, ah, looks so good.


best cake in the world, or something. tarocake!


everything here is so freaking huge... check this out as an example!!
went to see the last Harry Potter movie.. after 10 years.. I was up in the sky!


Went to this place called Texas roadhouse, tyyyypical american steakplace! And the steak was so. good.




The greatest roadkill. Covered in cheese...


You get peanuts as an appertizer, and you're supposed to through everything on the floor...like this..it was weird.

Har blivit tillfragad av manga om hur man tar sig till for att aka till Norge & skaffa sig ett jobb! Jag skrev et inlagg for ett ar sedan som jag battrat pa och klistrat in har igen for er som vill veta mer! (allt ar utifran egna erfarenheter & vad jag fatt hora av andra).

JOBBA & BO I NORGE

Många planerar ju att komma till Norge i början av september, så tänkte sammanfatta lite enkla grejer jag tror kan vara bra att tänka på för alla dem! Allt är dock utifrån egna erfarenheter så det finns ju massa olika sätt att göra när man kommer till Norge, såklart.

Kan vara krångligt när man är i Sverige och ska planera livet i Norge. Det är mycket att hålla reda på och kanske känns det som man inte har kontroll över läget just för att man inte är på plats och för att allting är så nytt. Flytta utomlands, fixa jobb, boende, skatter/d-nummer och allt vad det heter. Men, kan trösta alla med att det inte är så farligt som det låter. Gör en punktlista som jag tycker är viktig. Detta är vad ni behöver hålla reda på!

Boende och jobb.
En svår balansgång. En del jobb kräver att man har ett boende, eller åtminstone är på plats för eventuella intervjuer. En del boenden kräver att man har ett jobb, eller även där att man är på plats för eventuella visningar. Det kan vara svårt att få jobb/bostad om man inte är på plats egentligen tror jag. De som hyr ut lägenheter vill gärna träffa folk innan de hyr ut och de som anställer vill gärna träffa dem de ska komma att anställa. Det är svårt! Men. Endel väljer att göra antingen det ena eller det andra, fixa bostad först och sedan söka jobb. Det är en chansning men som verkar funka väldigt bra för många! Får man jobbet före bostaden så kan en del arbetsgivare hjälpa till med bostad. Som jag exempelvis som får hyra ett rum på Vertshuset för en billig peng!

Man kan ju alltid skriva en vans adress ocksa.  Endel arbetsgivare bryr sig inte sa mycket om bostad, men det kan kannas tryggt som arbetsgivare ocksa om de anstallda faktiskt bor i staden sa de ar sakra pa att de inte bara sticker med kort varsel. Ofta kravs det deposition nar man ska hyra en lagenhet & da kan man inte bara aka hur som helst. Jag tror att manga arbetsgivare ar med om att folk aker ner till Norge ett gang och soker jobb over en helg, nagon far jobb med en gang medan de kan ta ett par dagar for en annan. De kanske far kalla fotter och bestammer sig for att aka hem igen & da kanske alla dras med tillbaka och arbetsgivaren far anstallda som slutar. (Sammanfattningsvis: arbetsgivare har ingen hang-up sa lange man inte skrivit under ett ordentligt kontrakt med uppsagningstid, men de kan bli traligt for en sjalv om man inte har nagonstans att bo med men ar tvungen till att jobba) Balansgang!


Var man söker jobb:

(via internet)
Jag har provat norska arbetsförmedlingens hemsida nav.no. Tänk på att de inte riktigt är som i Sverige där annonser för jobb kommer upp lååångt innan de planerar att anställa. I Norge verkar det vara kortvarsel som gäller, typ att man söker för en ställning som börjar redan nästa vecka. Sedan har jag provat spontanansökningar till olika hotell, restauranger osv. Jag har bara skickat ut mina ansökningar via mail. Jag säger bara massutskick. En bra grej tror jag kan vara att specificiera sina jobbansökningar, det ska inte se ut som en massansökan. Sälj dig själv i ansökningarna, framhäv alla erfarenheter du har stora som små! Skriv det som är relevant för just det jobbet och beskriv varför just du ska ha det. Kan vara ett plus att ha ett norskt mobil nummer pa & skriv din norska adress pa, annars tror de att du ar pa tillfalligt besok fran Sverige & da kanske de inte bryr sig om att ringa dig. Har aen hort att man borde skriva civilstatus pa, vet inte hur viktigt det ar egentligen.

Glömde säga det att det ju finns bemanningsföretag också som Manpower och Adecco som kan hjälpa än att skaffa jobb! Dock markte vi i Norge att en del bemanningsforetag betalar ut mindre i lon an vad arbetsgivaren i fraga skulle ha gjort om man sokte direkt till dem. Dessutom sa hander det att man inte far tillagg heller, utover sina timmar, sa se upp!

(personligen)
Ga runt till stallen ex butiker, restauranger osv. Be om att fa tala med chefen (ni vet, risken finns ju att de sager att de ska ge de till chefen & bara lagger det i en hog). Om de inte gar, ring upp ett par dagar senare, presentera dig & fraga ifall de kollat pa ditt CV och beratta lite om dig sjalv.
Om du far chans att snacka med chefen, presentera dig, var utat och intresserad, sag att du soker jobb osv.osv.


Var man hittar bostad:
Finn.no, Zett.no, Hybel.no
Även här ofta att de vill man ska hyra med kort varsel. Skicka mail eller ännu bättre kan vara att ringa (om det inte står man ska göra motsatsen i annonsen). Säg du är superintresserad,även om du kanske inte är det. Det ökar chanserna att få det tror jag, annars kommer de inte orka höra av sig. Antagligen är det över 10 andra som är intresserade och då måste du sticka ut om du ska ha en chans. Även ett plus att skriva man inte ska festa i lägenheten eller liknande, de uppskattas ofta inte saklart. Är ni många som söker en lägenhet så skriv att ni är typ.. ansvarsfulla och så vidare. Annars blir de rädda att man ska krascha lägenheten, antagligen. Många är kritiska till att man trycker ihop sig typ 5 pers i en 2:a fastän det är ganska vanligt. Annars kan man ju alltid skriva upp sig 1 eller 2 pa en lagenhet och sen bo dubbelt sa manga utan att de vet... (maanga som gor).

Skatter, D-nummer, Löner
Enligt SCB statistik är lönerna 44% högre i Norge än i Sverige. För mig är det typ 100% högre. I Sverige som 18årig servitris tjänar man vell i snitt 80kr/h. I Norge tjänar jag 175kr/h i grundlön och nästan 200kr/h med tillägg. Det är en jäkla skillnad!

D-nummer(norskt personnummer) fixar man på likningskontoret som ligger på det lokala skattekontoret. Jag gick ex. till Grong kommun för att fixa det. Detta gäller även skattekortet. Du kommer få fylla i lite papper. Ta med en adress som de kan skicka skattekortet/d-numret till också. Har du ingen adress ännu ta en kompis adress eller arbetsgivarens. Ta med följande: giltigt pass, svenskt personbevis, eventuellt arbetskontrakt.
(Svenskt personbevis kan man beställa hem från skatteverkets hemsida eller så går ni direkt till skatteverket och fixar det! det går snabbt.)

Där får man försöka räkna ut ungefär hur mkt man kommer att tjäna så att de vet hur mycket man ska betala i skatt. Hur mycket man ska betala finns de typ ingen som kan svara på, det är helt olika överallt så vad man betalar i skatt i Norge är jäkligt svårt att säga! Runt 20% kan man iaf räkna med tror jag, men som sagt det skiljer sig. Det kan ta APlångt tid innan man får sitt norska personnummer och skattekort så har du inte fått de inom ett par dagar, ring och tjata. Både skattekort och D-nummer är en förutsättning för att du ska kunna få din lön, så det är fan viktigt. Annnars kan man hamna i samma knipa som jag. Får jag inte mitt d-nummer och skattekort innan lönutbetalningen den 10 september kommer jag bara få halva min lön, resten senare. DET SUGER. Så tjata.

THAILAND, Jan 07 - 28
Bangkok, Hua Hin, Koh Samet, Koh Pangan, Phi Phi Islands, Railey beach, Krabi,
Ton Sai Beach

AUSTRALIA Jan 28 - July 11
Cairns, Cape Tribulation, Brisbane, Byron Bay, Coolangatta, Surfers Paradise, Noosa, Fraser Island,
Rainbow beach, Whitsunday Islands, Airlie beach, Town of 1770, Sydney, Blue Mountains, Melbourne, Great Ocean Road + Geelong,

MALAYSIA July 11 - July 13
Kuala Lumpur, Penang

INDONESIA July 13 - July 28 (Bali + Gili)
Kuta, Ubud, Lovina, Kintanami, Mt Batur, GitGit, Trabanan, Gili Trawangan, Gili Air etc.)

USA July 28 - today (California)
Sacramento

Heya!

I wanna upload pics from Bali SO BAD but I don't have any pictures, they are all in Melbourne atm!

I'm gonna book my flight back to Melbourne as soon as possible! Sonja and Amanda are allready there, they went there straight after Bali! They said a lot has changed since before Bali, and it has, it truly has! Sonja decided to go back to Sweden at the end of august and Amanda will leave as well in the middle of september. My two closest mates are leaving to do some other things in life, study for example. I decided to go back to Melbs anyway, Melbs is my base! I'll start off working there for a while to save up some and enjoy my time over there! People do new things for themselves and this is what I'll do for myself, to see how it's like to actually be by myself in a big city on the other side of the world with no one I allready know from back home. It's gonna be scary and exciting. I'm gonna see what I'm capable off and prove to myself that anything is possible if you are stubborn and really want something. So far I've managed to take myself around the world to different countries, because I'm stubborn. I decided long time ago this is what I want to do, and I've worked for it! Now i'm here, and I can do more. I wanna see more, do more and learn more things and I'm deffinetly not ready to leave this life anytime soon!!

Now I'm enjoying Cali! It's so relaxing here, like in rehab. I live in Sacramento at my aunties/titas house. Gonna stay for another 2 weeks. We're going to San Francisco this weekend and I'm also planing to go to Vegas before I leave, but it's pretty expensive! I really wanna go there though, and see Grand Canyon as well (has been my dream for ages, since I'm a freak when it comes to lookouts, views and stuff like that... like Blue Mountains outside Sydney or huge ricepaddies on Bali).

I realized one thing. Since I'm in California I'm also in the middle, between Australia and Sweden. Right now in the middle of deciding about my future as well. Which way am I going? Heading west, heading east? I don't feel ready to come home to Sweden, and that wasn't my plan in the beginning either. Go to California and then go back to Australia. That was my plan. But what happens when things start to look different back in Melbourne? People who you got to know, that may not be there anymore? The city you once loved, will it be different? Is it tempting to go back to Sweden because it in some way feels more confortable? I have a few things I would love to do back home right now, but is that reason enough to actually go?

But isn't travelling also about learning about not to choose the most confortable choises you have in life? To experience how to get around things that scare you. After all, if I go back to Melbourne and people I know might disappear I'm by myself for the first time since I started of travelling 7th of january this year. Scary but on the same time so exciting to see what i'm gonna do next. I'm always talking about randomness of life, and see what that thing called randomness did to me so far? Where will it take me next? I'm almost dieing to see. Right now I have no freaking idea where it will take me.

Time will tell.

I'm here!
It was a long way to come over here, as I expected. Me and Sonch went to Perth and slept at the airport (at a bench) like hobos before we had to split up and I went on a flight to Sydney. In Sydney they had a massive power breakdown with delayed flights as a result, such a caos at the airport. From Sydney to L.A it was a 14 hour flight. My god, I thought I was gonna die at first but as soon as I got seated I realized that man, I didn't even know how to NOT entertain myself during this time. Was so many things I wanted to do so I didn't even sleep more than 2 hours the whole flight. I had a touch screen infront of me with hundreds of movies, tv series and music so I could make my own playlists, the latest news, flight path, travel guides from Lonley planet and so on. They had also attached a video camera on the flights backwing so you could actually watch the flight from above while we were flying! technology now days..wow.

I missed my connecting flight in L.A to S.F and they also decided to notify all the passengers when we reached destination that all of our bags was left behind in Sydney. Good news! So going through customs, rebook tickets and so on took hoooours. So annoying after over 20 hours of travelling at that point. Anyway, Quantas handeled it pretty good, gave me food vouchers and a ticket all the way to Sacramento instead!

I'm so freaking happy to be here, it's so relaxing and I love to hang out with family. My mom and my two aunties are so funny together. For the first time in 1 year im actually taken care of as well, haha, I'm not used to not think about rent and what to buy at the grocerie store at all...

I am sorry I haven't been updating in such a long, long time! I figured that it's really hard to keep track when you're out travelling like this. I have no idea how other blog people do it, but well, i'm not really that kind of person either!

I have so much things I have to write down.
At this very moment im chilling out with Sonja in Kuta on Bali, our last night. We have now been out for about 2,5 weeks. During those weeks a lot has happened I asure u!

11th of July me and Sonja was on our way to Denpasar in Bali with a connecting flight in Kuala Lumpur, Malaysia. ( i know it is a huge d-tour but it was cheaper that way). Unfortunetly we missed our connecting flight from KL to Denpasar so we pretty much "got stuck" in Malaysia (not that we cared even though we were pretty freaked out at first, but hey!). We decided to take advantage of that mistake and travelled Malaysia for two days! It was a freaking amazing experience!

The other day when I was talking to my dad on the phone I heard that my mum went to California the day before, just like that so just like that I decided to meet her up. I rebooked my globe ticket and tomorrow I'm going to Cali! It's gonna be the longest flight on earth going from here, via Perth and Sydney to L.A and finally reach my destination San Fransisco!! But totally worth it, it's gonna be so much fun to meet her after 7 months away from Sweden and my aunties as well. I'll be away from Melbourne for a while.

I will update soon again, with pics.

Hey, so tonight we are going to South Melbourne to try something called teppanyaki! Teppanyaki is when a chef cooks your food at the table. It's a restaurant in South Melbourne called Sakura, supposed to have soooo gooood japanese food! Special occasion since it's our "last night" in Melbourne and we are also celebrating our beloved Khine on er 25th birthday! Wah, im excited to try it! And the reason why I say "last night" in Melboune is that we're not gonna party that much when we get back! Gonna hermit up, working working working! Save, save, save!

I feel like i'm high on life! Being here and doing what I'm doing feels more right than anything!
Glad to feel that way about my decisions in life. I can't feel more than freaking proud over everything I made myself do the last 12 months.

Coming back to Melbourne after Bali is gonna be a beginning of a new era! New job, new apartment.
Every day is gonna be one day closer to our dreamtrip and we are gonna work for it, hard!
First thing we are going to do when we feel ready is to do a roadtrip through Australia! Dieing to see more! This countrie has so much to offer...

So now Sonja and I are gonna head out to get some boxes to put all of our stuff in. Gonna start packing today, we have so much stuff lieing around and it's also time to let those backpacks of ours, both well hidden under our bed, to see some sunlight again..

Ah, I feel so glad!
Spoke to a few friends back home in Sweden last night, one of them is Jennie!
Oh my gorgeous, I've missed her so bad! And as we were talking about what's going on in
life she started to search for tickets to Melbourne. Haha, even though we're only talking about it
it's a nice thought if she would ever end up here with us. 

Speaking with friends and family back home
makes me feel so alive. Some people are asking if it's not hard to leave everything back home
but as long as you keep in touch with the people you care about, I can't see the problem with being away.
Of course it sucks sooo much that you can't do things together and that you miss out on important moments
of peoples lives, like prooms, graduations and birthdays.. But still, you have to do your own things in life too, at the end of the day you have to do whatever makes you happy. Don't ever not do what you wanna do in life, doesn't matter how old you are, what youre doing in life or where you're from..after I've met so many people from all over the world that's what I learnt! It's never to late to just do your thing! Life is to short to wait around for the right moment..