En
chill helg ute pa sonjas land med finaste folket!

Igår var ännu en lång arbetsdag! Men fan, jag gillar det ändå, fastän jag nu ligger efter i plugget i strävan mot det efterlängtade körkortet, men men! I går öste gästerna på igen, några kvinnor slängde t.o.m av sig klackarna och dansade järnet till coverbandet som spelade. Männen sprang från dansgolvet till baren och sa med sin bredaste östgötska "jamäähn nu ska vi ju DANSA, kom IGEN nuuuw, de är shejtkul!" och sedan fnissar kvinnorna, halsar sina drinkar & öl och hand i hand springer de tillbaka dansgolvet och öser lite till.

Jag stod i baren och såg allt detta och undrade för mig själv hur det vore att jobba på Harry's. Som en kille sa att när det är Bruce Springsteen i högtalarna åker luftgitarrerna fram. Damn, det skulle vara en syn! :)
Jobbade i baren större delen av kvällen för typ första gången (i Norge får man inte servera alcohol under 22% ju = inga drinkar, alltså när ma är under 20). Tyckte det var skitkul! Funderar på en bartenderutbildning i Australien sen, får se, men det vore riktigt kul.

Träffade finaste Adam & Andreas igår och tog en fika på ett nytt fik som jag aldrig varit på tidigare.
Babettes, skitmysigt! I morgon kväll åker vi och ett härligt gäng till Sonjas landställe i Ulrika där det blir välkommen hem fest, sjukt kul ska det bli! I morgon får jag alltså äntligen träffa Sonja, wuah, stört!
Det blir en update med Bali bilder nu när jag får min dator också, har knappt sett dem själv, ska bli kul då kan jag berätta lite mer om Bali, som är så mycket mer än party & vackra stränder!

---

Några bilder från den långa jobbdagen på Elite i onsdags kväll! Sjukt kul, en fest för 130 pers
som åt trerätters och de hade underhållning.  För min del måste jag säga att dem själva var den större underhållningen, de var riktigt sugna på vin den kvällen, glas efter glas serverades & till slut var det dansgolv och hela köret.  De körde till och med tåget genom hela Stora salongen. Fulla medelålders som dansade till lady gaga (de tre tjejerna som sjöng en cover på "bad romance" fick till  och med en man att bära en stor rosett på huvud, sedan fick de allihopa att gå ner på knä framför scenen och HOPPA upp när låten drog igång!) Vilken kväll.

På torsdag hålls utomlandsmässan i Sthlm av Kilroy Travel, vilket låter sjukt kul. Som sagt researrangörer och resefolk från hela världen som samlas för att inspirera andra till att göra grejer. Såg det på blogg.se startsida, kul att det inte bara är modebloggar som kommer upp där! Vill gå, men ser ut som att livet just nu är fullproppat med teoriplugg och jobb dessa dagar. MEN, från förra veckan, har jag börjat prenumerera på ett nyhetsbrev typ resetidning via mail, som kommer några gånger i månaden som har stört mkt inspiration (klicka på länken för att veta mer). Älskar att inspireras, så kul att se vad andra människor gör, vad det finns för möjligheter där ute och så vidare.

Läste här om dagen om två svenska grabbar som levde robinsonliv på en öde ö i 23 dagar, 10 timmar från fastlandet i Nya Guinea. De hittade varandra via backpacking.se. Seriöst bland de coolaste resor jag hört om, tänk om man bara vågade göra något sånt. Läs artikeln här.


Nu åker jag i alla fall tillbaka till Australien i höst är det bestämt till 100%, så jag åker dit och sedan får vi se var livets resa fortsätter.. man vet aldrig var man hamnar!

Lördag men har spenderat större delen av dagen hemma. Fick för mig att sätta mig och skriva i 2 timmar, innan jag en miljon sidor senare kände mig nöjd och kanske ett steg närmare att komma fram till något i mitt huvud! Befinner mig i en mellanzon där jag aldrig egentligen varit förut, hemkommen från något och påväg någonstans. Känner något sorts vemod, helt vanlig känsla dock! Maja sa det till mig när hon var hemma, att hon inte visste var hon skulle ta vägen. SÅ känner jag nu! Vera sa detsamma. Alla säger detsamma. Det ÄR en omställning och det går inte att ha varit med om så mycket och inte känna sig fucked när man kommer hem för att man behöver tid att smälta, inse och sedan gå vidare! Tror det är så för alla, oavsett vad man gjrt, flyttat till en annan stad, varit au pair, pluggat ett år utomlands, varit ute och rest etc. Man får lära sig att leva i mellanzonen, men jag tycker inte om det alls. Och Linköping känns konstigt utan de rutiner man hade förut, och mer än hälften är borta utspridda över världen. Haha, det är helt sjukt faktiskt. Vad hände liksom? I alla fall är det nog något man bara tänker på när man är hemma såhär. Det är ensamt på något vis.

Jag är en rastlös person som behöver veta var jag är påväg, iaf i någon sorts utsträckning, och närjag inte vet får jag panik. Jag har panik nu. Jag är 19 år, har bott bott i Norge och åkt jorden runt.Och jag har panik över att jag vill göra mer och att tiden rinner iväg.Jag har varit hemma i 2veckor.Vet ni vad mer? JAG ÄR STÖRD i huvudet! Haha! Det är inte OK att tänka såhär. Jag måste lära mig att chilla, att tycka om mellanzonen, andas ut.  Jag är nog mest rädd för hur det känns att vara här just nu!


En kopp chai på stan med Maja och senare även en Anton gjorde i alla fall min dag! Sonja kommer hem nästa vecka och jag längtar som faen! Det ska bli en fet hemkomst Sonja, det vet du att det blir. Måste ha äckligt lådvin,det hör till.

Endel som åker till Australien undrar om det inte är enklare att bara gå via typ organisationer som "Work and travel" i stället. Jag säger nej. Varför? För att deras anledningar att åka med dem inte håller. På deras hemsida jämför dom varför de är så bra att åka med dem:


VISUM

På egen hand: Man måste kontakta ambassaden i Beriln som handhar visum rörande svenska medborgare och om man fyller i ansökan felaktigt så skickas ansökan tillbaka till resenären och kostnaden på 1000 kr går förlorad och man måste betala igen.

Med W&T: De gör svenska översättningar av samtliga frågor på ansökningshandlingarna så det blir lättare att förstå myndighetsspråket. Sedan kontrollerar de din ansökning & skickar iväg den till ambassaden i Berlin.

Såhär lätt är det egentligen: Det går ju att fylla i ansökningen själv via Internet, inga svårigheter. Det är inte så krångligt att man måste kontakta Berlins ambassad. Gå via Australiens ambassad i stället.


FLYGRESAN

På egen hand: Man måste flyga på egen hand och sköta sig själv vid ankomst.

Med W&T: Man åker gruppvis sedan blir man omhändertagen vid ankomst, blir satt på hostel, blir mött av svensk representant.

Såhär lätt är det egentligen: Att komma till ett land själv är ju en stor del av själva grejjen med att resa, inte åka med en grupp svenskar 23 pers och bli mött av en svensk när man kommer fram och sedan sätta hela svennegänget på ett hostel.

INFORMATION

På egen hand: Man måste hitta allting själv som boende, arbetsförmedlingar och så vidare

Med W&T: Man samlas i en grupp och får allting förklarat för sig, hjälp med att skriva CV och så vidare

Såhär lätt är det egentligen: Att få hjälp är verkligen guld om man är osäker, men det är SÅ lätt att fixa på egen hand via ex hostel & Internet. Den hjälpen är dessutom kostnadsfri.

SKATTEMYNDIGHETERNA

På egen hand: Man måste kontakta skattemyndigheten själv.

Med W&T: De fixar alla ansökningshandlingar.

Såhär lätt är det egentligen: Att kontakta skattemyndighet själv är skitenkelt och om man åker på problem lär man ju sig av det att de kan förekomma problem, hur man hanterar dem.

BANKKONTO

På egen hand: Det går att ta ut pengar med svenska bankkort men det kostar varje gång man tar ut.

Med W&T: De hjälper dig att fixa ett aussie bankkonto.

Såhär lätt är det egentligen: Gå till en bank, be om att få öppna ett bankkonto. Kostnadsfritt och du får välja bank.

Egentligen handlar vell allting om att jag är kritisk till att man ska få hjälp med allting när de allt är så lätt att göra själv. De flesta som reser åker ju på en budget och åker för att de vill lära sig något nytt. Det är dyrt att åka med W&T, man betalar tusenlappar extra för en service som egentligen inte är nödvändig. De försöker få det at tlåta som man behöver dem (vi trodde det också först) men det gör man inte. Se ovanstående exempel! Dessutom handlar det ju om att lära sig att göra sånt här på egen hand, det är ju saker man måste göra i livet som att öppna bankkonton, fixa försäkringar, skaffa jobb. Det måste man lära sig hur man gör själv!

Spenderade tisdags kväll & natt med Maja i Gamleby där hon numera bor. Det finns en liten folkhögskola med ett internat där som var hur mysigt som helst! Hälsade på hennes kompisar där nere, sen satt hon & jag i hennes fina rum, åt ost, kex och vindruvor och drack te. Tittade på gamla videor och bilder från resan och längtade tillbaka, pratade om minnen, inspirerades av varandras resor vi gjort utan varandra och så vidare.

Det så kallade Working Holiday Visat kan man ju få för Australien, Nya Zeeland och även Kanada. Med detta visa får alla under 30 år under en 12 månaders period tillåtelse att jobba i landet i kombination med att resa. Perfekt för den som vill fylla på sin reskassa under tiden de reser! Det finns dock vissa men för att få detta visum.

FÖR AUSTRALIEN

- Du måste vara mellan 18 - 30år (du får inte ha fyllt 31) för att få ansöka för ett working holiday visa.
- Du måste ha minst 25 000kr när du åker in i landet.
- Det är enbart tillåtet att arbeta hos en och samma arbetsgivare i 6 månader på detta visum. Ansöker du dock om ett andra års visa har du tillåtelse att jobba ytterligare 6 månader för samma arbetsgivare, om du får det. (se mer om andra års visum nedan)
- Du har tillåtelse att studera 4 månader i landet, men vill du plugga en längre period finns det även speciella studentvisum som kanske lämpar sig bättre för dig som funderar på att göra detta.
- Du kan bara få detta visum en gång i livet.

Med detta visa har du tillåtelse att åka ut och in ur landet hur mycket du vill under 12 månaders perioden. Det går inte att "spara" månader på detta visa ifall du lämnar landet. Får du det ex. i början av januari år 2012 så kommer det att gå ut samma månad 2013, oavsett om du är i landet eller inte.
Visat "aktiveras" samma datum du anländer.

Det är en rekommendation att du ansöker om visat ungefär 3 månader innan planerat avresedatum. Då behöver du dock inte ännu ha 25000kr på kontot. (Jag är osäker på hur vida de kontrollerar hur mycket pengar du har på ditt konto dock, någon som kan fylla i med denna information?) Varken jag eller Maja hade 25000 kr på vårt konto när vi ansökte i alla fall och vi fick visumet ändå. Dock tar det inte så långt som tre månaders tid att få visumet. Vi fick det bara några timmar efter att vi ansökte, lätt som en plätt.

Vi betalade runt 250 AUD (dvs runt 1600-1800kr) för vårt visum och gjorde det via denna hemsida (http://www.immi.gov.au/visitors/working-holiday/417/) Här kan du även läsa mer detaljerat om visat!

Visumet är elektroniskt och behöver inte skrivas ut när du reser iväg.

Sugen på att stanna längre?
Det finns andra års visum också, men för att få det krävs det lite mer av dig. För att förtjäna sitt andra års visa måste man jobba på en farm i 3 månader. Du kan exempelvis arbeta med djur eller med att plocka frukt. Det går även att jobba i gruvor eller vissa typer av konstruktionsjobb( detta kan du läsa mer om på ovanstående hemsida.) Det måste finnas papper och de är ofta hårda på att kontrollera att dessa uppgifter stämmer då det är många som försöker fuska med detta. (det finns sätt!) De sägs dock att runt var tredje eller var femte åker dit av dem som försöker fuska sig till det, men vet några som har klarat sig!

Fundera på...
Om du vill åka till Austrailen och funderar på att ansöka om ett working holiday visa, fundera då också på om du verkligen behöver det. Hur länge planerar du till exempel att stanna? Vill du jobba i landet for sure? Om du åker dit utan visum åker du in i landet på turistvisum som gäller i 3 månader. Med detta visum har du dock inte tillåtelse att jobba, men sedan finns det en enorm mängd cash-in-hand jobb i Australien. Eftersom du bara kan få detta visa en gång i livet kanske det kan vara smart att spara på det ifall du har planer på att åka tillbaka en dag för att jobba under en längre period eller liknande. Det finns många som ansöker om detta visum för att de tror de måste, men så är det ju förstås inte. Tänk på saken! :)




Livets sötaste Maja och Anton på en fruktfarm i Bowen (östkusten, oz) Jag önskar jag var lika cool som dem som orkade och stod ut en hel månad med detta hårda arbete!!

Enligt blogg.se startsida kommer Kilroy travel ha en inspirationsdag i Stockholm den 8 september!
Fasen, det vore kanske något att gå på! Inspireras av andra som gjort saker utomlands som att resa, jobba eller praktisera. Dessutom möjlighet att få träffa deras samarbetspartners från jordens alla hörn. Det är alltid spännande att se vilka fler möjligheter det finns där ute. Även om man har en sak i huvudet man tänkt att det här vill jag göra, så kanske man blir inspirerad till något helt annat.

Anledningen till att jag & Maja hamna i Australien från början var ju att hon varit på work & travels informationsmöte en gång under gymnasietiden. Jag hade ingen aning om något om Australien innan dess, för 2 år sedan. Se vad ett inspirationsmöte kan leda till!

I eftermiddag tar jag tåget ner till Gamleby där Maja numera bor & pluggar! Textil håller flickan på med nu för tiden. Så himla kul! Det är ett internat, så ska bli spännande att se hur det ser ut där nere. Gamleby ska tydligen vara jättemysigt också! Älskar att åka tåg genom svensk landsbygd dessutom, det är något speciellt med det bara.

Sitter och googlar på west coast i Australien. Så himla vackert det är där! Snacka om att det här landet har mycket att ge.

YEEH, sitter & pratar med Vera om Australien och längtar tillbaka en massa. Maja & jag träffade ju henne i Airlie beach på östkusten & hade skitkul ihop. Vera åker också tillbaka, liksom jag, någon gång i höst, så ska bli stört roligt att träffas där nere igen. Ser fram emot att åka nu! Men först några saker att ta tag i, som körkortet (som jag ännu inte fixat). Veckan kommer att bestå av att kötta hela teoriboken!

Hade glömt att Ågatan i Linköping kunde bli stört packat på helger! Chillade & drack drinkar och öl med Kajsa hela kvällen lång, träffade många härliga & saknade människor dessutom. Tänkte gå och klubba på Platå därefter! Går in och inser att de inte tar kort i dörren, så vi tröttnade och struntade i det hela i stället. När man stod där kändes det bara inte rätt att klubba där, de bara skrek nääääääää inom mig! Då saknade jag Melbournes nattliv något brutalt. Och Sonja. Och Amanda. Och Maria. Och Johanna. Aaghwhejkansdasd. Revolver liksom. Dit vi alltid gick. Och så lite Skrillex på det. De förstår i alla fall det braiga i dubstep. Men charmen med Linköping kan vell vara att man träffat så himla många man känner vilket är väldigt trevligt, men ae, jag vet inte de tär vell den här vemodiga känslan som kom tillbaka igen.

Lite pics från gårdagskvällen!
Jag & Lisa träffade på Ardalan ute på stan och bestämde oss för att åka med honom till Lambohov för att kolla
på en spelning! Så visade det sig ju att det var Elias, Oscar m.fl som spelade OCH att de var ett Foo Fighters coverband! Så JÄKLA underbart! Sjukt bra var dem också, blev verkligen skitglad! Taggad på att spela musik nu också!

Mest av allt just nu vill jag bara ha ett musikprogram & producera lite egna remixer, haha, helt inne på remixer & allt vad det heter just nu. Måste bara hitta ett musikprogram. Jag har ett kreativt flow på gång just nu, vill bara SKAPA något. Det är nog min hjärna som skriker att den vill ha stimulans, och jag ska ju inte plugga i höst heller.

Idag var tanken att jag skulle åka upp till Stockholm för att hälsa på Lovisa med Maja. Vaknar upp sent på lördag och inser att jag missat tåget. Funderar på om det är värt att åka upp för att  så fall anlända till Sthlm C efter fem på eftermiddagen, det blev ett nej. Sitter kl.15.15 i köket och inser att jag har tråkigt och tänker, jag struntar i om jag kommer sent!! Nästa tåg går 45 min senare, kl 16. JAG HINNER!!

Jag slänger i random saker i en väska, klär på mig och ska köpa en SJ biljett på hemsidan. Hemsidan bestämmer sig för att fucka upp sig när jag ska köpa biljett så det gick inte. Äh, köper på rese tänker jag. Rusar ut och ska ta cykeln mot rese. 15 min på mig. PUNKTERING! AAAAAAAAH..

Jaa, ta PAPPAS cykel!! Måste låsa upp lägenheten igen (nycklarna på botten av min överfyllda väska). Hittar till slut cykelnyckleln och inser att pappas cykel står i garaget. Var är koden till garaget?! AAH... Letar överallt, hittar den inte.

10 min kvar. Tiden har besegrat mig, jag ger upp!

Vänta? Än finns det hopp, när går NÄSTA tåg?

Kollar. Inser att tåget jag tänkte ta kl 16 var slutsålt.

Slutsats: Hade jag hunnit, efter allt slit, så hade jag ändå inte fått plats.........

YEAH!

Usch, frågor & svar spalten fortsatte i natt & jag har inte sovit en blund! Det spelar ingen roll hur mycket man slappnar av, hur tyst eller mörkt det är i rummet, det ger ju nästan mer PLATS för tankarna i huvudet! Vilken frustration! Det är rena rama stream of consciousness på gång i mitt huvud alltså!


Jag önskar att jag kunde dricka kaffe, men jag får ångest av kaffe.

Jag längtar till lunch, då får jag äta thai maten från Thai Coconut jag beställde hem igår.

Undrar när jag ska orka att öppna körkortsboken.

Fan vad east FM spelar dålig musik, men tystanden blir olidlig utan högtalare i huset & då får man lyssna på east FM istället. (hellre det än tinnitus låtar som spelar i mina öron)

Maja smsa förut & sa hon måste berätta något kul, undrar vad det kan vara.

Jag undrar fortfarande när de ska sluta borra nere på f.d tinnerbäcksparkeringen.

Vad vill mitt liv mig just nu?

Jag är i en twilight zon.

Men jag tycker ju om att vara här!

Jag saknar Sonja. Tycker hon ska skita i Melbourne och komma hit istället så vi kan ha vårskrik i skogen & dricka rödvin.

Tusan att bruden som bor på vinden tog vår tv box, vill titta på TV.

Storslaget år, vad ska jag göra härnäst?

Jag vill skapa något. Vara kreativ. Borde plinka på pianot ett tag.

Jag borde lära mig pappas systemkamera, som är mer komplicerad än min.

Ah, alla studenter eller människor som flyttar i väg nu gör mig så sugen på att skaffa en lägenhet i stad & bara BO där. Veta att jag har ett eget hem där jag vet att jag ska stanna ett bra tag.


Sluta tänk dumhuvve.


trött

Jag är så fruktansvärt trött. Jag har för vana att somna runt tolv men alltid vakna upp kl 5 för att sedan omöjligt kunna somna om. För att finna ett sätt att förstå varför försöker jag hålla konversationer i mitt huvud, det är som en frågor & svar spalt i en tidning.

Varför kan jag inte sova?
Därför att jag typ tänker för mycket på saker & ting.

Saker & ting?
Hmm.. undrar vad det uttrycket betyder egentligen. Saker & ting liksom, är inte det samma sak? Varför säger man så egentligen, eller betyder det typ... en specifik sak eller är det bara random saker?

Men vad fasen, varför tänker du på ordet, det var inte det som var grejjen här, frågan var varför jag inte kan sova.
Ah jo just det, skärp dig & sluta tänk så mycket. Ok, men det går bara inte sova just nu. Jag vrider och vänder på mig och fokuserar på klockan, och nu är klockan sju.. fan, borde göra något med den här dagen. Hm, när jag går upp sen kanske jag borde göra det här och det här...

Men sluta fokusera på vad du ska göra sen! Sov istället. Ok, prova fokusera på andingen då, det kanske hjälper.

Andas tungt.
Betyder det att jag håller på att somna? (några andetag senare) alltså nej, jag kan inte foksuera på andningen heller, det känns som jag ska kvävas. Fan, jag är så trött. Varför har jag hjärtklappning nu då? Fan jag måste somna. Sov. Sov. Du behöver sova! FAN NICOLE DU BÖRJAR JU BLI KNÄPP JU! SOV FÖR FAN!

Men allt är ju lugnt, varför skulle du inte kunna sova? Du är ju hur trygg som helst & behöver inte tänka på alla random grejjer!
Därför att de på f.d tinnerbäcksparkeringen 2 min bort bestämde sig för att det var en jävligt bra ide att börja borra i marken kl sju på morgonen, aaaaaaaah!

Jag borde bara försöka sova igen, eller hur?
Ja. Och du? Sluta analysera vart enda jäkla grej som poppar upp i ditt huvud.

Jag ska försöka.

God natt.

I samma stund flyget dunsade ner i marken utanför terminal 5 på Arlanda i Stockholm så visste jag att this is it, jag är hemma. I samma stund insåg jag även att nu har jag gjort det jag alltid velat göra, jag har rest jorden runt.

Jag har knappt hunnit berätta för folk att jag är här igen, men det kom nog lika plötsligt för mig! Jag har alltid varit fullt inställd på att nej, jag ska inte hem. För en vecka sedan lät det annorlunda i mitt huvud, och nu som sagt, är jag ju här! Det finns anledningar dock, det är några saker jag vill ta tag i här hemma!

Jag kommer inte att stanna här nu, antagligen. Jag planerar att åka iväg igen inom en snar framtid, kanske handlar det bara om några veckor.

För bara en vecka sen så trodde jag att jag skulle tillbaka till Melbourne. Min biljett var redan bokad.
Jag vet inte hur jag ska beskriva hur jag kom på att jag skulle komma hit en sväng i stället, men så blev det i alla fall och nu är jag här, i alla fall ett tag.

Maja kom till Linköping och fick det hela att kännas ännu bättre. Senast jag såg henne var i Melbourne utanför vårt hus, när hon och Anton åkte iväg i sin campervan mot Sydney. Det var i slutet av april! Så. Himla. Efterlängtad! Vi tog en promenad, åt svensk pizza (som fortfarande är den bästa pizzan i världen) och sedan tog vi ett par glas vin & hade hur trevligt som helst på 55:a på lilla Ågatan. Det kändes sjukt att vara tillbaka, helt sjukt, det går inte att beskriva den känslan. Vi träffade Andreas & Jocke som anslöt sig i ett par timmar och sedan även Adam. Så extremt kul att träffa vänner man inte sett på evigheter!

Detta är vad alla kallar för "tillbaka till verkligheten" men för mig känns detta långt ifrån verkligt. Men att resa, var det verkligt? Eller var det hela bara en dröm? Jag blir förvirrad, vad är min verklighet egentligen? Vad betyder det egentligen- verklighet? Inget var en dröm, inget var heller overkligt. Nuet, är svaret, nuet är verkligheten. Det som var det är nu minnen, och det som är imorgon, det är framtiden. Det som händer nu är det som är verklighet, var man än befinner sig.

Man har en inställning till vad verklighet betyder. Verklighet är, på grund av vad samhällets normer har format begreppet till, när man är på en plats som man kallar hem, en plats där man slår sig ned & gör saker man förväntas göra. Studera, jobba, vara. Men det är vell det alla menar med tillbaka till verkligheten, ett liv med de vanliga rutinerna. "Tillbaka till verkligheten" är de ord som många på resan sagt då de ska åka tillbaka till sina hemländer. Det innebar att åka tillbaka till familjen, till jobbet, till skolan.

Konstatering: Det jag gör nu är fullt verkligt! Att jag nu är här är på riktigt!
Och det viktigaste: Det känns fasen riktigt bra!